I detta fallet var injektionen ett restaurangbesök.Egentligen var det helhetsupplevelsen, snarare än alkoholen, som var injektionen, men eftersom alkoholen var så väl representerad och eftersom bloggen faktiskt heter "intebarabooze" så kommer hela historien här:
Jag har en fru. Vi tycker om varann och vi tycker även om mat. Som ett rätt så direkt resultat av dessa faktorer var vi ute och åt i torsdags. På Vollmers
Vollmers är en liten restaurang på Gamla Väster i Malmö. Prisnivån är väl hyfsat hög men ambitionsnivån är definitivt högre.
Nu är det ju alltid roligare att äta mat än att läsa om den, så jag tänker inte förkovra mig i några detaljorgier, men jag kan säga så pass mycket som att jag föll pladask, direkt.
Det naturligt varma och personliga mottagandet av servitrisen, denna ödsliga och ruggiga kväll, besudlad av stormen Sven.
Den enkla, stilsäkra inredningen (jag trodde ALDRIG att kombinationen stillsam loungemusik, picklade grönsaker på burk och grön heltäckningsmatta skulle tilltala mig, men...), en avsmakningsmeny som var enkel, självsäker, lokal, stilsäker, ambitiöst, annorlunda, och fantastiskt god.
En dryckesmeny som var otroligt välbalanserad, samt fantastisk serveringspersonal, med såväl stor kunnighet, som perfekt balans i sitt förhållningssätt till gästerna.
Jag hade återvänt imorgon om det inte vore för att jag ska jobba i fjorton dagar.
För att inte sabba överraskningsmomentet för den som ska käka på Vollmers nöjer jag mig med att beskriva menyn med några stödord: Bröd, soppor, svampchips, kummel, ramslök, sauvignon blanc, pinot noir från Sydtyrolen, grenache och grönt te, äpplen, pepparkaka, duva, jordärtskocka, kalv och ben.
Fy för satan vilket ställe. Skynda er att gå dit.
Och givetvis kommer här snart en liten fördjupning i dryckerna.
 |
| Duva kan vara så mycket mera än ett irriterande skadedjur som hoar monotont. Den kan smaka fint också. Speciellt om man låter den ligga i saltvatten i tolv timmar och därefter långtidskokar och bryner. |
 |
| Tack till vollmers för att ni gav mig chansen att göra det jag alltid önskat: vräka i mig majonäs direkt från ett märgben. Jovisst, där var kalvtatar och syltad svamp också, men ändå: Vilken upplevelse! |
 |
| Jag, som älskar både chips och svamp, kan naturligtvis inte låta bli att älska chips gjorda på svamp. I skålen syns svamppulver, som med buljong och smör blev den bästa soppa jag någonsin hade ätit. tills kummelsoppan anlände ett par minuter senare, alltså. |
 |
| Jo, alltså. Jag gillar också att se hundvalpar som skuttar, lekande barn och äldre par som håller handen, men visst är det något speciellt med att se på champagnebubblor när de hoppar i glaset? Eller? |
